Tillbaka

Jag  är tillbaka i ateljén och drejar. Jag brukar alltid ha en plan för vad jag skall dreja, en skiss och en tydlig tanke på hur det skall bli. Detta helt enligt konstens regler och väldigt hantverksmässigt. Men nu har jag börjat med att bara ta en klump lera, sätta mig vid drejskivan och så formar jag skålar och lustiga flaskor i olika format. Väldigt avslappnat och kreativt. 

 

 

Dessa skär jag sedan itu och/eller formar om till blad. Väldigt roligt OCH viktigast av allt jag lurar min pedantiska hjärna. Ett blad kan se ut hur som helst och det finns inget rätt och fel. Japp, jag är tillbaka och jag kan sitta där nere i ateljén i timmar och glömma bort tiden , precis som det skall vara när man är i flow.

 

Träning

Jag tränar på Photoshop, det går bättre och bättre. Idag är jag ganska nöjd.
 

Hon....

Det bor en kvinna här i mitt hus som börjat använda min drejskiva som avlastningsbord..... Hon lägger sina skissböcker och utklipp där! Hon tror att hon bara kan lägga in bilder i ateljén, så skall det bli keramik och verklighet av hennes idéer... Så himla oseriöst sätt att bedriva hantverk. 

Nästa gång jag ser att hon är där, skall jag säga åt henne att städa upp, klippa håret, raka sig och börja arbeta.

Tribute to Tånggatan

Kommer ni ihåg mitt höstprojekt, att samla kastanjer och göra en tavla? Se här .
Nu har jag iallafall gjort klart den, (ja, mina projekt tar tid).

 

När jag utbildade mig till keramiker sa en lärare en gång att om vi ville se om det är ett bra hantverk på tex. en mugg eller skål, skall man vända på den och se hur den är gjord i botten, om den är fint beskiktad och att även baksidan är genomtänkt. Med detta i åtanke har jag slitit mitt hår, googlat upphängningar och tillslut kommit fram till att vi lever ju 2014. Det är bara yta och vad du visar framåt som räknas.... eller.....?

...Det kanske säger mer om hantverkaren än hantverket när baksidan hålls ihop med ståltråd, kontaktlim och silvertejp. I vilket fall som helst känns det hållbart.

Snart på en vägg nära mig.

Sommardrömmar

När jag blir stor skall jag bli keramiker med egen handelsträdgård. Jag kommer alltid ha skitiga naglar, det kommer vara lovely. Plantor, trädgårdskonst, krukor och loppisfynd i en enda röra.
Klockan är halv tio på kvällen, det är fotboll på tvn så jag sitter i uterummet och drömmer mig bort. Och jo, jag gillar ju mitt arbetsterapeut jobb också så det här med handelsträdgård förblir nog en dröm.
Min farfar och hans bröder drev en handelsträdgård. Det var kanske inte alltid så romantiskt och lovely som jag inbillar mig, men de hade förmodligen skitiga naglar.

Barndop

Vi har fått den otroliga äran att få vara gudföräldrar. Förutom ångesten över vilken klänning jag skulle ha på dopet och vilka skor jag skulle välja till, så känns det otroligt kul och hedersamt att få vara detta och följa denna lilla tjej. 

Denna tjej kommer kanske/förmodligen att växa upp i Australien och vad skickar man då med som svensk. Jag tänkte vitsippor. Efter att ha vandrat runt i 6 månaders vintermörker så kommer VITSIPPORNA, de är bland de första modiga blommorna på våren. De sprider en känsla av hopp och lättnad. Det känns svenskt, vi kämpar mot mörker och kyla och sedan har vi fantastiska sommarmånader då vi njuter och tänker att Sverige är det vackraste landet i världen. Vitsipporna sprider en speciell känslan när de kommer om våren. Man pratar om det på jobbet, med vänner och på socialamedier visas de första vitsipporna upp. Det är hopp, värme och en föraning om vad som skall komma.

Burk med vitsippa tryck.

Inuti har jag gjort den som ett smyckeskrin med skumgummi/sammet.

Efter att har provat skor alldeles för länge blev det de vit/gröna.

Och till slut hittade jag en blommig klänning. 

Ibland blir det fel...

Jag erkänner att jag ibland fuckar upp saker, ibland blir det fel, så otroligt fel. Som för ca 7 år sedan när jag skrev min c-uppsats och i samma veva skapade de små prinsessorna (den handlade om stress och utbrändhet läs här ), och för ett halvår sedan blev det också fel, när jag skrev om riddarna på farsdag (läs här). .... Så fel!!!...Jag ber om ursäkt! Jag skapat mina små prinsessor och riddare i stereotypa könsroller, tjejer borde vara söta och riddare skall prestera.... Det är ju så klart en del av deras attityd att försöka passa in och inte lyckas. Men hela dikten om prinsessan handlar mest om utseende:

Prinsesslyktornas sång
Jag är lite skev och knagglig,
Jag är inte perfekt,
Jag har extra ringar och gropar på magen,
Jag är lite ful och min krona sitter på sned,
Men jag kan lysa upp mörker och jag duger precis som jag är!

Och riddarnas visa handlar mest om prestationer:  

Riddarnas visa
En riktig riddare bryr sig inte om en glansig rustning och vit ståtlig häst.
En riktig riddare bryr sig inte om att erövra andras landområden.
En riktig riddare kan lysa upp mörker och duger precis som han är!
Oavsett hur hårt du krigat, oavsett hur stora skadorna och nederlagen är, finns det ett ljus inuti dig och du bestämmer själv om det skall få lysa.

 
Killar skall prestera och tjejer skall vara söta.... Ja dikterna är ett uppror mot detta men de fokuserar ju ändå på att vara söta eller prestera... Ååååå vad jag skämdes när jag kom på detta.... Så nu har jag tänkt om lite när det gäller prinsessången.... 

Prinsesslyktornas nya sång

Jag kallar mig prinsessa mest för att provocera

Jag är lite skev och knagglig, lite ful och min krona sitter på sned.

Mitt slott har damm i hörnen och vallgraven och vindbryggan behöver renoveras.

Det har hänt att jag flytt istället för att kriga för det som är mitt.

Jag har dagar när jag hellre vill ligga kvar i sängen än möta nya äventyr.

Jag är långt ifrån perfekt och väljer ibland fel,
Men jag kan lysa upp mörker och jag duger precis som jag är!

 

Lite sliten

Detta är bland det roligaste jag vet. Nästan bättre än jul, choklad, plantera blommor och sommarkvällar. Alltså att bränna keramik kommer nog på förstaplats. Fast efter att föda barn då, som slår allt. Men nu är jag rätt trött, kan vara därför jag svamlar...Skall lägga mig i badet nu och tvätta bort den sista röklukten, sedan kommer jag sova gott och drömma om nya projekt. Här kommer några fler bilder från dagens bränning.

Öppnat

Har öppnat lådan. Det har gått bra, det har dock kommit in mycket syre i lådan så många saker skiftar mot terracotta. På några av grejerna blir det så vackert att man nästan tappar andan, på andra... not so much...
Mobilbloggningen ville endast publicera två bilder så resten av bilderna kommer senare. Spännande...spännande :)

I morgon...

I morgon hoppas jag på att det blir soligt fint och vindstilla så att jag kan elda. Skall bli så kul!! Har packat ihop allt nu och kommer nog vara som ett barn på julafton. Jag kommer vakna kl 06.00 och vara rastlös tills jag får börja elda. Håll tummarna. Och nu har jag en modern telefon som jag kan blogga ifrån, det kanske blir "live bloggning" direkt från bränningen. ♥

Snart bränning

Det är vår i luften, vitsipporna har återvänt och årets bästa helg i antågande. Om vädret tillåter skall jag nämligen bränna på lördag. Tjohoooo!

Mycket spännande i denna bränning bla. finns det två små prinsessor som vill ha sina finaste klänningar varje dag oavsett om de är tvättade eller inte. Och de duger också precis som de är. ♥

Farsdag

Jag vill börja med att skriva att NEJ jag gillar inte farsdag. Jag gillar inte att fira högtider som det känns som jag blivit påtvingad av reklam eller som skapats från butikers behov att få mig att tro att jag har ett behov av att köpa. (Så ja, jag är skeptisk till halloween också...) Jag blir alltid skeptisk och känner mig lurad när jag ser glansig reklam med perfekta lyckliga familjer där far firas med glada barn och fina dyra presenter...jag blir alltid skeptisk när allt verkar för lyckligt....

Jag är dock oerhört tacksam att både jag och mina barn har en pappa att fira. Att i en liten familj med tre prinsessor tar du den självklara men inte alltid så lätta platsen som riddare. En riddare som inte är perfekt, men perfekt för mig. En riddare som kan lysa upp mörker!
Utan dig hade förmodligen hela huset badat i rosa tyll och romantiska blomstermönster. Så tack för att du är den motpol ett kreativt Kaos behöver.

Till alla stora och små riddare där ute.
En riktig riddare bryr sig inte om en glansig rustning och vit ståtlig häst.
En riktig riddare bryr sig inte om att erövra andras landområden.
En riktig riddare kan lysa upp mörker och duger precis som han är!
Oavsett hur hårt du krigat, oavsett hur stora skadorna och nederlagen är, finns det ett ljus inuti dig och du bestämmer själv om det skall få lysa.

Tribute to Tånggatan

Hemma på min gata i stan... så finns det några stora kastanjeträd. Varje höst är det en samlingsplats för barn. Inte så att de samlas här, utan de samlar kastanjer här. De går här med påsar och hamstrar på sig kastanjer, pinnar, blad och annat de vill samla på. Det är ett fint hösttecken.
Jag gillar kastanjer, en gång (för väldigt längesedan) har jag skrivit en dikt om ett kastanjefolk när vi hade en konstutställning på Helidens folkhögskola.
Jag hittar inte dikten nu, den har nog försvunnit i någon av mina flyttar men den var ungefär så här:

Det finns ett folk som kallas Kastanjefolket,
De som alltid har taggarna utåt,
De sticks alltid först, innan någon hunnit stampa på dem.
Men de har missat en viktig sak, 
De har missat vad alla barn vet:
-att man skall ta sönder det hårda skalet så att den mjuka kärnan inuti kommer fram.

Jag håller på att göra en tavla som en hyllning till Tånggatan, det är sex stora plattor som jag tryckt en kastanjegren på. Jag har kavlat in bladen och den kommer förmodligen bli fin fin sedan när den blivit bränd. Då kommer jag fästa dem på ett stort galler av armeringsjärn. 
Egentligen skulle jag eldat idag, men det blev inte så. Jag har skjutit upp höstens bränning till i vår. Det blir bra, lite tråkigt att inte ro iland en bränning i höst men ibland måste man lugna ner livet och prioritera rätt.

Loppis is the shit!!

I går åkte jag till loppisen i Tibro, den som har sjukt mycket saker och drivs av en kyrka... kommer inte på namnet nu.... Iallafall fyndade jag ett silvrigt/rostfritt fat på fötter. Det borrade jag sedan hål i och skruvade fast det i botten på mitt kakfat. och hipp, hipp, hurra så var sagan slut och de levde lyckliga i alla sina dagar, Slutet gott allting gott, HURRA!!

Nu är fatet helt igen... peppar, peppar.

 Nu hoppas jag innerligt att ni inte behöver läsa mer om mitt kakfat. Fast det kan jag ju inte lova.. jag kommer  säkert blogga om det igen, typ till jul när jag lagt kottar och granris i det....Det kommer bli såååå fint. Jag hyser nu en hat/kärlek mot det, det är vackert och det gjorde sig med silvrig botten...men jag gillar när saker är hållbara och INTE går sönder varannan dag.... Funderar på att döpa om bloggen till kakfatsdrama.se
Ni som missat det spännande dramat kan läsa mer om det här, här och här
Om ni vill ha ett eget kakfat på höjd är mitt tips att åka till en loppis, köpa fina fat, borra, skruva och sedan plantera. Hurra vad vackert det blir hemma hos er sen.

Att inte lära sig av sina misstag....

Det är dumt att inte lära sig av sina misstag..., Det är dumt att om och om igen försöka med något som inte funkade första gången..., det är dumt att hälla vatten på fat som inte blivit tillräckligt brända... dumt att odla i kakfat på höjd..., dumt, dumt, dumt... Men nu skall jag gå ner i källaren och leta reda på mitt bästa lim och sedan försöker jag igen för jag är nog inte så klok....
 

Kill your darlings

Ni vet det finns ett uttryck som heter "Kill your darlings". Det används ofta i skapande då man blir så rädd om sina favoriter att man inte vågar förändra dem, men när man vågar att vrida det ett varv till kan det bli ännu bättre eller helt fantastiskt. I onsdags kväll gick jag runt med den frasen i huvudet. Jag hade äntligen kommit på vad jag skall ha mitt kakfat på höjd till. Jag skall ju såklart plantera i det. 

Här en svartbrändskål med kalkutfällningar, så vacker.

 Tänk er ett kakfat på höjd med kalkutfällningar och gröna fina växter som hänger ner. Åååå va mitt uterum skulle bli vackert, skit samma att kakfatet blir jordigt och får fastväxta rötter det kommer bli sjukt snyggt. Om någon månad när växterna tagit sig kommer jag kunna blogga om detta med sjukt fina bilder. Det blir inrednings och trädgårdsporr på hög nivå...

Jag var så nöjd med mig själv och tänkte att detta borde jag gjort redan förra året, och vid jul kan jag lägga mossa och kottar i det osv, osv.... Tills jag kom upp på torsdag morgon....

Kill your darlings... Bokstavligen..

Nu saknas en våning..... jag hade ju glömt att detta fat var med i bränningen som inte riktigt kom upp i temperatur överallt, och en del saker som blivit utsatta för vatten.. gillade inte det... Skräp och en massa fula ord rullade igenom huvudet. 

Jag fick ta bort en våning och om en månad när växterna tagit sig kanske det där fantastiska blogginlägget kommer iallafall....

 

Emmaskeramik blir lite mer spännande

K som i kärlek, killar, kyssar, att gå på en k-brunn betyder tur

Ni vet stickgraffiti (eller egentligen vilken sorts graffiti som hellst),  jag har blivit inspirerad och gjort KERAMIKGRAFFITI! Väldigt Gangsta om ni frågar mig. Jag är ju dock alldeles för mesig för att våga mig ut en mörk natt och ge mig på det offentligarummet så  jag anlade en K-brunn i min tvättstuga.... Japp, det känns lite lagom hippt för en småbarnsmamma.

Keramikgraffiti när den är som bäst och provocerar lite lagom

Blommor i februari

Det är bara februari men jag vill ha vårblommor,  jag vill dricka te i uterummet, Jag vill ta av mig vinterjackan och dyka in i garderoben och kolla om det finns några gympaskor som saknat mig. Jag vet att det är för tidigt men jag längtar efter VÅR. I ateljén växer det iallafall vårblommor...., eller iallafall blommor...., eller ja, fat som inspirerats av frökapslar som en gång var blommor... Ja växter...
Jag längtar oftast till nästa steg, drömmer och planerar och är rastlös om det inte finns planer och projekt. Eftersom jag samtidigt är tidsoptimist så planerar jag oftast för mycket och springer lite för fort för att hinna med allt. MEN nu börjar jag bli så klok att jag planerar bättre och PRIORITERAR BORT saker istället för att springa fortare.

1,2,3...

1...
2...
3...
På det fjärde skall det ske....
På det femte gäller det....
På det sjätte SMÄLLER det!!
Laddad till tänderna, torsdagskvällar skall vara keramik-kvällar. Nu är jag mer än peppad att köra igång. Skall bara lägga barnen och efter det skall  träna på att ignorera en överfull tvättstuga, ignorera att det behöver plockas i ordning, ignorera att tulpanerna tappar sina blad och behöver slängas, ignorera att jag är trött och vad som är på tv och istället prioritera keramiktid.  

Du duger som du är!

Jag skall också träna på att saker och ting inte behöver vara perfekta.... "Du duger som du är" säger prinsesslyktorna och de är så otroligt kloka, jag önskade att jag lyssnade mer på dem.

Smyckesfat på höjd

 Det skulle ju bli ett kakfat men när jag gjort klart det och insett hur lite jag bakar så passar det bättre som smyckesfat. Det har har dröjt med fotograferingen eftersom det inte varit helt lätt att fota av. Att få ett tredimensionellt uttryck ner till två dimensionellt är svårt. Jag tycker alltid det är svårt att fånga keramik på bild, man måste alltid gissa sig till en sida som man inte kan få med på ett foto... Jag vill ju visa de söta fötterna samtidigt som blommorna i fatet skall synas och så vill jag att ni skall få se kontrasterna mellan det svartbrända mot glänsande pärlor och den rostiga trasiga cykeltutan på toppen där stora ringar passar perfekt.  Svårt, så det får bli två foton för att få med allt jag vill visa.

Faten liknar varandra i formen och har gemensamma liknande blommor, men de har legat på olika ställen i lådan under bränningen och fått olika mycket syre, så därför skiftar de i färgen.  Minns ni hur de såg ut precis efter bränningen: Klicka här!