Att inte lära sig av sina misstag....

Det är dumt att inte lära sig av sina misstag..., Det är dumt att om och om igen försöka med något som inte funkade första gången..., det är dumt att hälla vatten på fat som inte blivit tillräckligt brända... dumt att odla i kakfat på höjd..., dumt, dumt, dumt... Men nu skall jag gå ner i källaren och leta reda på mitt bästa lim och sedan försöker jag igen för jag är nog inte så klok....
 

Poetiskt

För ett år sedan hittade jag vackra frökapslar från (o)-gräs i vår häck, snabbt skissades de av på min inspirationstavla och så la jag dem i en skål på mitt skrivbord. Det är som en slags att-göra lista, sånt som inspirerar mig som jag vill skulptera av eller använda på något sätt. När de sedan skrumpnade ihop och aldrig blev skulpterade slängde jag dem. Nu finns de där i vår häck igen, skissen är kvar och kapslarna är lika vackra i år.  

Det är något poetiskt med frökapslar. 

Känslan av att de har krupit ihop för att samla sin kraft inåt.

De rymmer liv som inte syns.

  Att de har bepansrat sig med ett skal för att en dag kunna blomma igen.

Kill your darlings

Ni vet det finns ett uttryck som heter "Kill your darlings". Det används ofta i skapande då man blir så rädd om sina favoriter att man inte vågar förändra dem, men när man vågar att vrida det ett varv till kan det bli ännu bättre eller helt fantastiskt. I onsdags kväll gick jag runt med den frasen i huvudet. Jag hade äntligen kommit på vad jag skall ha mitt kakfat på höjd till. Jag skall ju såklart plantera i det. 

Här en svartbrändskål med kalkutfällningar, så vacker.

 Tänk er ett kakfat på höjd med kalkutfällningar och gröna fina växter som hänger ner. Åååå va mitt uterum skulle bli vackert, skit samma att kakfatet blir jordigt och får fastväxta rötter det kommer bli sjukt snyggt. Om någon månad när växterna tagit sig kommer jag kunna blogga om detta med sjukt fina bilder. Det blir inrednings och trädgårdsporr på hög nivå...

Jag var så nöjd med mig själv och tänkte att detta borde jag gjort redan förra året, och vid jul kan jag lägga mossa och kottar i det osv, osv.... Tills jag kom upp på torsdag morgon....

Kill your darlings... Bokstavligen..

Nu saknas en våning..... jag hade ju glömt att detta fat var med i bränningen som inte riktigt kom upp i temperatur överallt, och en del saker som blivit utsatta för vatten.. gillade inte det... Skräp och en massa fula ord rullade igenom huvudet. 

Jag fick ta bort en våning och om en månad när växterna tagit sig kanske det där fantastiska blogginlägget kommer iallafall....

 

10 000!!! JÄ BEJBY!

Jag tänkte bara göra ett inlägg för att visa att jag fortfarande finns och tänker på keramik då och då. Men vet ni vilken lycka!!, jag ser nu i min statistik att jag nu passerat 10 000 visningar. Alltså jag vet att det inte är super mycket för en blogg i allmänhet, men för MIN blogg, för MIG är det mycket! HURRA!! Jag skall nog fira detta på något vis... Kanske, bjuda alla som kommenterar på en kryssning i Karibien, gratis dricka om ni någonsin träffar mig i en bar, eller fribiljetter på mina favoritfilmer till alla som länkar till min sida... HURRA!!! ....Opps... nu inser jag att jag kanske, kanske överdrev lite och får nog ta tillbaka allt det här med gratis....  ...men fira måste jag ju, kanske äter jag lite extra choklad ikväll istället ;) HURRA!! Jag är så glad för alla som tittar in här då och då. Och med tanke på hur sällan jag uppdaterar känns det jätte kul! Det värmer nästan lika mycket som när bränningen kommit upp i 800 grader och kinderna blir röda.  

10 000  VISNINGAR, HURRA!!